Gjuteriet ägs av Föreningen Karlstad Lever. En ideell förening som verkar för att bevara kulturhistoriskt värdefulla hus och miljöer, att Karlstads kulurföreningar får sitt lokalbehov tillgodosett och verkar för att skapa en levande kulturmiljö i Karlstad. Som ett led i detta arbete och som en lösning på långvariga diskussioner om föreningarnas lokalbehov övertog föreningen fastigheten av Karlstads Kommun 1985 med syftet att hyra ut ytorna till kulturföreningar. Köpeskillingen betalas i form av årlig tomträttsavgäld och kommunen anslår efter äskande vart år ekonomiskt lokalbidrag till Gjuteriet och hyreskostnaden för föreningarna subventioneras i motsvarande omfattning. De föreningar som är berättigade till kommunalt lokalbidrag subventioneras således indirekt om de flyttar in i Gjuteriet. De verksamheter som inte är bidragsberättigade (t ex Studieförbund,småföretag, m fl) betalar full hyra för sina ytor. Ansvaret för förvaltningen av Gjuteriet ligger hos föreningens styrelse där representanter från verksamheterna i Gjuteriet ingår som ledamöter. Det praktiska arbetet sköts av en heltidsanställd föreståndare, en vaktmästare på heltid och en halvtids lokalvårdare. I caféet finns dessutom en heltidsanställd caféföreståndare och ett cafébiträde på heltid. Ekonomiskt redovisas varje verksamhet för sig (Gjuteriet och Föreningen) för att lättare kunna bedöma utfall och budget. Syftet med att särredovisa föreningens verksamhet är för att tillse att kommunens årliga anslag till lokalhyrorna i Gjuteriet oavkortat används för detta ändamål och inte till föreningens ideella opinionsarbete i bevarandefrågor.

Tillblivelsen var nödvändig Gjuteriet har sedan tillblivelsen 1985 haft en stor betydelse för Karlstads förenings- och kulturliv. Från att ha levt en mer eller mindre tynande tillvaro i provisoriska källarlokaler eller inga lokaler alls, har en rad av Karlstads kulturföreningar fått en bra arbetsbas i Gjuteriet för sina verksamheter. Föreningslivet har kunnat utvecklas både i kvantitet som kvalité och spridit ringar som fått effekt även utanför Gjuteriet. Anledningen till att projektet har överlevt och utvecklats, trots en del bekymmer under åren, bottnar troligen huvudsakligen i att det från början svarade mot ett reellt behov av lokaler för kulturverksamheter som redan var etablerade. Nya verksamheter har visserligen sprungit fram ur Gjuteriet men då som ett resultat av att nya behov uppstått och nya kontaktytor mellan olika grupper möjliggjorts. Ytterligare en faktor som haft en avgörande betydelse för Gjuteriets tillkomst var att kraften och engagemanget för att genomföra projektet kom underifrån/inifrån de som skulle komma att nyttja huset. Gjuteriet blev möjligt tack vare de många människornas förmåga till samarbete i en relativt lång demokratisk förberedelseprocess. Fördelen med denna var att de många olika behov och önskemål om av vad Gjuteriet skulle bli kunde jämkas samman till en mer realistisk enhetlig bild.
En annan viktig förutsättning var också att Karlstads kommun (både politiker och tjänstemän) kunde inspireras av visionen av Gjuteriet som ett föreningshus, överlåta byggnaden till föreningslivet och ge projektet ekonomiskt stöd (uppifrån/utifrån) och samtidigt överlåta åt användarna att själva styra projektets utformning och förvaltning.